Att ta prommenader...

Att ta prommenader är lite av ett måste då man har en liten knatt som jag. Jag säger inte att det är en tvingande och tråkig sysselsättning, ofta tvärt om. Jag brukar ta en prommenad på f.m. och en på e.m. De varierar i längd och i riktning men målet är ofta detsamma, att Aina skall somna.
Idag har det blivit stolpe ut vad gäller mina redan avverkade 2 prommenader. Aina vaknade bara några minuter efter det vi kommit hem. Men just nu sover hon :)
Det här med att prommenera med barnvagn har jag funderat på. Hur ska jag aggera när jag möter en annan gångtraffikant med barnvagn, skall jag hälsa eller inte? 
Hur är det med de jag möter som har en sulky (sulky ≈ vagn för tjocka, äldre eller lata barn), räknas de till de jag isåfall borde hälsa på? Ifall det är tydligt att det inte är någon av barnets förälder som puttar fram vagnen, ska jag hälsa på dem?
Då jag spankulerar fram med min barnvagn och när min radar misstänker att en hotbild är på väg (dvs annan barnvagn) så känner jag en fingervarm kår längs ryggen, en känsla av otrygghet  och galenskap sprids i kroppen och tankarna om en flyktväg mot säkrare mark börjar ett intensivt arbetspass i mitt ganska stora huvud.
Ibland, och bara ibland har ett nervöst och försiktigt, halvt läspande tjena tagit sig mellan mina rätt ofta välborstade tänder.
Är detta normalt må tyckas, men jag är osäker. Eftersom jag är en newbie (newbie ≈ ej banbrytare )  när det gäller barnvagnsdragandet så är frågorna många och säkerligen är de rätta svaren inte heller på tok för få.
oj, någon vaknade....
 image6


Kommentarer
Postat av: din fru

Jag tror inte du behöver hälsa om du inte känner för det. Kram

2007-09-06 @ 14:19:16
Postat av: syrran

Själv kör jag med samma läspande, halvtysta "tjena" alternativt "hej". Samtidigt ett väldigt skevt leende som kan tolkas som att jag kisar mot solen om man vill...

2007-09-06 @ 15:53:25

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0